lortmaja

Ibland är det så lätt att tappa bort sig själv bland diskberg, uppvärmd mat, för lite sömn och arbetsuppgifter som avlöser varandra. Lågan har inte varit på topp de senaste dagarna och så är det ju ibland - något annat vore ju konstigt (även om bloggsfären gärna lägger på en idyllisk fasad). Men, meningslösheten som plötsligt sitter mittemot en vid köksbordet och ställer jobbiga frågor om livet, är inte särskilt upplyftande. Den tynger ner både axlar och mungipor och får köksklockans tickande att eka. Men, men, så länge den stannar kvar på andra sidan bordet och inte drar ut en i den isande decemberkylans mörker får man vara nöjd. Och hoppas på att den ger sig av lagom till jul!