lortmaja

En trött måndag. Otippat? Kanske inte. Men något som har slagit mig under praktiken är att jag ändå lyckas hålla mig fokuserad under dagen, oavsett hur mycket eller lite sömn natten har unnat mig. Det är sedan när jag kommer hem, som tröttheten kommer på besök. Lite trist, eftersom jag inte orkar göra så mycket mer under veckorna än att planera inför nästa dags lektioner. På det sättet längtar jag till att återgå till det mer behagliga tempot på universitetet, med sovmorgnar och möjlighet att styra min dag utifrån dagsform och humör.

Läste nyss i Ebba von Sydows blogg att man kan leva på själva längtandet i hela sex veckor innan det man längtar till blir verklighet. Trovärdigheten får ni bedöma själva. Jag tror i alla fall att längtan är en viktig känsla och motivationskraft. I alla fall för mig. Jag behöver saker att se fram emot, även om det bara handlar om att få tag på sig en ny tröja eller att äta en bit kladdkaka. Och jag behöver göra saker som jag längtar till, för att stå ut med gråa och stressiga dagar med "måsten", "borden" och rutiner. Särskilt mycket behöver jag längtan när livet bestämmer sig för att vara en grynig sörja av beige och trög havregrynsgröt. Just nu längtar jag fantastikt mycket till att åka utomlands. Min kropp och själ behöver en stor dos värme, sol, turkosblått hav och manana. Det är jag värd. Och bara genom att veta att det faktiskt kan bli verklighet gör att jag står ut lite längre med dålig sömn och en milslång lista av saker som ska göras.  


Hit vill jag så innerligt åka.