lortmaja

Det är kväll och himlen är blå. Mörkt blå och inte längre nattsvart. Luften är ljummen och jackan känns för varm. Gruskornen hopar sig på gångvägar. I diken kan man se skymten av en och annan tussilago. Det doftar lera. Jag får lust att skrika ett vårskrik, vara utomhus och aldrig gå in. Lapa i mig de efterlängtade solstrålarna och lyssna på snön som smälter. Jag är trött och har ont i huvudet, men samtidigt känns det som att jag har fått påfyllning av energi, så att det räcker året ut. Jag älskar dig, våren. Tack för att du kom. I år också.