lortmaja

Har varit fullt ös. Eller så fullt ös det kan bli, när man känner sig hängig. Hela veckan har jag varit det. Men nu hoppas jag att det har vänt. Var på yoga ikväll och kände ingen hängighet då. Power yoga, fina grejer. Sinnessjukt jobbigt, men också spännande, annorlunda och utmanande träning, på ett annat sätt än vad jag är van vid. Och jag har gått på yogainstruktörens pass förut, när jag bodde i norr. Och nu bor hon också här i stan! Slumpen? Ödet?

 

Ibland slås jag av att jag ibland är den som ofrivilligt krossar en elevs framtidsplaner. Den som sätter käppar i hjulet och säger stopp, vänta eller att det är långt kvar. Usch, det är inte kul att se den besvikna blicken. Drömmen om universitetsstudier, drömmen om att gå vidare, drömmen om att få komma någon vart, som hamnar längre och längre bort. Att se den frustrationen, besvikelsen och ibland den oförklarliga skammen i ögonen, är inte kul. Det är en av de absolut jobbigaste delarna av yrket.