lortmaja

 

 

Att det är okej att känna sig liten och sårbar och acceptera att det är precis så just nu. Och att jag ska se en mening att det blev såhär med halsen. Att det bara betyder att jag ska ta hand om mig själv och vara lite mer rädd om mig själv. Och att jag har jobbat så hårt med mig själv hela våren. Att kroppen berättar för oss. Nästa gång är sista gången jag har tid där. Hur ska jag klara mig utan de samtalen med henne? De är ju så bra och har gjort under för min själ.