Det harmoniska vulkanutbrottet i min kropp
Ja, det här är en klagomur just nu, så läs inte om du kommer påverkas negativt av min negativa energi. Och jag vet att det finns mycket annat som är värre än min situation. Det är lyxproblem kan vissa tycka. Men nu känner jag såhär och det kan ingen ta ifrån mig.
Det kokar och bubblar av irritation, ilska, frustration inom mig. Varje dag står jag på gränsen till ett sju helsikes utbrott. Det är frustration över att jag tappar allt vad struktur och ordning heter, när jag är trött eller har stressigt. Precis i de lägen man inte vill tappa kontrollen över exempelvis jobbnyckel, fakturor eller mobiltelefon. Precis de lägen när man vill att åtminstone sådana grundläggande saker ska vara på sin plats, för att underlätta arbetet eller dagen i övrigt. Den extrema irritation jag känner, när andra runt omkring mig ser att jag inte har koll på exempelvis jobbnyckeln eller glömde handla det jag skulle göra och så de där menande leendena, som säger att de tycker att jag är lite söt som är sådär tankspridd. Eller att jag inte längre kan mörka detta för T, eftersom vi bor ihop. Och så har vi frustrationen över krockar i kommunikationen med elever och där jag inte vet hur jag ska nå fram. Och stress över lägenheten som ser ut som ett halvfärdigt renoveringsobjekt och där grannarna ovanför går med hälarna i golvet, när jag försöker sova. Annars, jorå annars är allting i harmonisk balans hos mig. Själv då?