Vänskapen
Det är lustigt det här. Pratat med två av mina vänner om vad som kan hända med kompisrelationen, när man får barn. Mina vänner är rädda att jag ska försvinna, prioritera bort dem och hellre träffa andra latte-morsor. Och jag är precis lika rädd att de ska försvinna. Att jag skulle vara utbytbar. Att mitt liv med barn, bajsblöjor och sömnbrist kommer varar totalt ointressant för dem. Det kommer ju vara en stor omställning och våra liv kommer se väldigt olika ut, men det vore ju himla sorgligt och trist om en vänskap skulle ta stopp på grund av det. Kanske får man räkna med att vara lite i ofas ett tag (har hört att man hamnar i någon slags babybubbla den första tiden och där måste man ju få vara och njuta), men att vänskapen skulle försvinna känns otänkbart. Blev lite vemodig när jag tänkte på detta idag.